Sedan växlar Fredlund in på läsplattor som hon verkar positiv till: ”om morgontidningarna förser sina prenumeranter med läsplattor dit informationen sänds varje natt finns massor att vinna för alla parter”. Fördelar hon sedan räknar upp är minskade distributionskostnader och minskad risk att missa sin tidning på grund av strejk hos tryckeriet eller influensa hos tidningsutdelarna. Nu tycker jag att just de två exemplen är oerhört larviga. Men klart är att minskade kostnader skulle kunna vara en fördel för prenumeranterna – som i tex billigare tidning eller, galna tanke, en förstärkt redaktion.

Men det som egentligen triggade mig att skriva detta inlägg är en helt annan fundering: läsplattorna jag har sett är inte naturliga att använda för digital dialog. Det är inte meningen att du ska kommentera innehållet så att andra kan se det i tidningen. Du kan, vad jag vet, inte blogga en kommentar från din läsplatta. Och då blir den stora frågan – är det bra eller dåligt? Jag kan tycka att det är en av de stora fördelarna med att läsa papperstidningen, att slippa alla kommentarer och blogglänkar. Läsa en nyhet UTAN att behöva få reda på vad signaturen ”Kalle Stropp” tycker om den. Å andra sidan känns det givetvis konstigt att inte kunna kommentera om det är ett onlinebeteende som börjat etsa sig fast hos publiken. Det är läge att skilja på transparens och offentlig dialog, det är som jag ser det två väsensskilda fenomen.

Min spontana tro är att vissa medier kommer att stå starkare utan kommentarer från läsarna. Att det kan vara en del av varumärket och trovärdigheten. Om det sedan finns en affärsmöjlighet via läsplattorna för detta återstår att se.

En annan kommentar kring läsplattor på Veckans Affärer.

Kan inte låta bli att lägga upp detta klipp från Ukraine’s got talent. Live animering i sand – skitsnyggt.

Hör upp, medierevisionister: Här är lite siffror på eländet.

Intressanta fakta om medieinvesteringar.

Swensenmodeller eller Från Google News till Google Journalism

Diskuterar upphovsrätt och alternativa affärsmodeller.

Varför läsplattor inte är tidningarnas framtid

Om journalistik och Twitter – för dialog eller medvetenhet?

Twitter as a system of ambient journalism 

Argument och diskussion kring läsplattornas vara eller icke vara.

Ted Valentins nya Blogipedia.com är inte så galet spännande! Visst det är fint gjort och en bra idé. Men jag börjar bara bli så vansinnigt trött på allt röstande, millande, upp och nertummande osv. Vi besökare ska i alla lägen agera bedömmare eller smakpoliser. Jag är av den bestämda åsikten att jag inte har lust att ha en massa åsikter hela tiden.

Konstnärsprojekt som jag gillar stenhårt. Spela de olika instrumenten – för sig eller tillsammans. Det låter förvånansvärt bra. Skapat av Darren Solomon.

2. Let’s add 3.0 to that noun.

3. If we use a cat in your video, it’s sure to go viral.

4. Don’t worry about running it through legal review — this is the social web.

5. We need to differentiate your message. Let’s turn all those keywords into verbs by putting an “ize” at the end.

6. It’s a mistake to strive for excellence. You should aim for good enough.

7. Every blog post should be short and pithy.

8. Create good content.

9. Let’s place your messages where customers don’t expect to see them.

10. Be brilliant. Remember, friends don’t let friends market under the influence of misguided and useless advice.

För er som råkat missa den…

En sanning som ständigt återkommer kring webben är vikten av att ett företag får länkar, helst relevanta inlänkar, men även att länkar sprids av användare. Men hur ekonomiskt värdefulla kommer länkar att bli i framtiden?

Ju mer jag tänker på det desto mer skeptisk blir jag. Ta en så enkel sak som detta blogginlägg, utan större ansträngning (det mesta med automatik faktiskt) går det att skicka en länk för detta inlägg till Twitter, Facebook, Plaxo, Linked-In osv. Sedan dyker det upp på FiendFeed, Digg, Delicious och Flickr. Och allt detta med en sketen bloggpost.

Risken måste väl ändå vara att denna malström av länkar blir ogenomtränglig. Särskilt när man tänker på att det jag beskrev ovan kan lätt göras av en person, en viralmarknadsföringsbyrå som ger järnet kommer ju med lätthet att nedlusa mångfallt mer. Allt i en enda röra, utan logik – logiken kommer att komma genom antalet ”upptummar” folk ger länken.

Läs liknande tankegångar här och här.

Du hittar bilderna här.

Engelsk antidrog-reklamfilm, ganska bra faktiskt även om jag tycker logiken på slutet är lite skum. Det syns på dina ögon om du har knarkat, alltså kan polisen ta dig. Ok, så om det inte syns är det alltså lugnt att knarka på?